Pfas: vad du behöver veta om de eviga kemikalierna

Per- och polyfluorerade alkylsubstanser, ofta förkortade till Pfas, är en stor grupp människotillverkade kemikalier som används för att skapa vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper. De finns i allt från brandskum och funktionskläder till livsmedelsförpackningar och rengöringsmedel. Samtidigt byggs de upp i miljön och i våra kroppar, eftersom de bryts ned mycket långsamt. Forskning och myndigheter lyfter allt starkare fram Pfas som en av vår tids viktigaste miljö- och hälsofrågor, vilket gör kunskap och kontroll extra viktigt för både företag, kommuner och privatpersoner.

Vad är pfas och varför kallas de eviga kemikalier?

Pfas är ett samlingsnamn för flera tusen olika fluorbaserade ämnen. De har en unik kemisk struktur där kolatomer bundits till fluor. Den bindningen är mycket stark, vilket ger ämnena deras eftertraktade egenskaper: vatten pärlar sig av, fett tränger inte igenom och smuts fäster sämre.

Samma egenskap som gör Pfas användbara gör dem också problematiska. De bryts nästan inte ned i naturen. I stället sprids de via vatten, jord och luft och kan transporteras långa sträckor. Ämnena kan även tas upp av växter, djur och människor.

Myndigheter talar ofta om de eviga kemikalierna eftersom:

– de är mycket svårnedbrytbara i miljön
– de kan ackumuleras i kroppen över tid
– de kan spridas över långa avstånd från utsläppskällan

Forskning har kopplat vissa Pfas till påverkan på immunförsvaret, levern, kolesterolnivåer och hormonbalans. Små barn och foster kan vara extra känsliga, eftersom deras kroppar fortfarande utvecklas. Även om alla effekter ännu inte är helt kartlagda pekar utvecklingen mot allt hårdare reglering, både i Sverige och internationellt.

Var finns pfas och hur sprids de i vardagen?

För många kommer den största exponeringen via dricksvattnet. Historiskt har brandskum, industriutsläpp och deponier orsakat föroreningar i grundvatten och ytvattentäkter. Flygplatser, brandövningsplatser och tidigare industriområden är särskilt uppmärksammade riskmiljöer.

Samtidigt kan du möta Pfas på flera andra sätt i vardagen:

– Funktionskläder, regnkläder och skor med vatten- eller smutsavvisande behandling
– Stekpannor och köksutrustning med non-stick-beläggning
– Matförpackningar som tål fett och värme, till exempel pizzakartonger och snabbmatsförpackningar
– Vissa rengöringsmedel, bilvårdsprodukter och textilimpregneringar

När produkter tillverkas, används och slängs kan Pfas läcka ut i luft, vatten och mark. Små mängder kan också hamna i inomhusmiljön som damm. Över tid skapar det en bakgrundsnivå av Pfas som blir svår att undvika helt.

Flera branscher arbetar nu aktivt med att fasa ut Pfas eller hitta säkrare alternativ. EU:s kemikalielagstiftning skärps steg för steg, och ett brett förbud mot stora grupper av Pfas diskuteras. För företag innebär det ett tydligt skifte: att förstå var Pfas finns i verksamheten går från bra att ha till en nödvändig del av risk- och regelefterlevnad.

Hur kan pfas upptäckas och hanteras på ett säkert sätt?

Nyckeln till att hantera Pfas är att först få säker kunskap om förekomsten. Ämnena syns inte och luktar inte, så bedömningar på känsla räcker inte. I stället krävs strukturerade undersökningar i flera steg.

För mark- och vattenmiljöer handlar det ofta om:

– historisk genomgång av platsen: tidigare verksamheter, spill, lagring
– provtagning av jord, grundvatten, ytvatten eller sediment
– laboratorieanalys av ett brett spektrum Pfas-ämnen
– riskbedömning i förhållande till gällande riktvärden och framtida användning

För företag kan kartläggningen omfatta:

– genomgång av kemikalier, processer och leverantörskedja
– provtagning av processvatten, avloppsvatten och slam
– uppföljning av reningstekniker, till exempel aktivt kol eller membranfiltrering
– plan för utfasning och ersättning av Pfas-haltiga produkter

När halter upptäcks högre än önskat blir nästa steg att bedöma risk och åtgärdsbehov. I vissa fall räcker det med fortsatt kontroll, i andra krävs tekniska lösningar som vattenrening eller sanering av mark. Eftersom Pfas kan vara både långlivade och rörliga är helhetssynen viktig: hur ser spridningsvägarna ut, vilka skyddsobjekt finns nedströms, och hur kan nya utsläpp förebyggas?

Allt fler kommuner, fastighetsägare och industrier arbetar proaktivt med Pfas-frågan. Tidig kartläggning ger bättre förutsättningar att planera åtgärder i lugnare takt, i stället för att tvingas till snabba och dyra insatser när ett problem redan uppmärksammats.

För den som behöver professionellt stöd med provtagning, analys och tolkning av resultat är ett oberoende laboratorium med erfarenhet av Pfas en viktig samarbetspartner. Ett exempel är aklab, som erbjuder analyser av vatten, mark och andra matriser och kan hjälpa till att omsätta data till beslutsunderlag.